Barn- och mansfritt
I onsdags åkte Mange till Dubai på killresa (gubbresa). Så jag och barnen vart solo i några dagar. Å i fredags vart jag solo då mina föräldrar hämtade upp barnen på eftermiddagen. En hel helg på egen hand. Det var inte igår. Jag har haft det så härligt! I fredags shoppade jag en klänning på Myrorna.
Sen tog jag och syrran ett glas vin på Texas long horn i väntan på vår hämtmat. Sen blev det godis och filmkväll hos syrran. Vi kollade på "En familj" med Meryl Streep och Julia Roberts. Vilken galen film. Jag vet inte om den var bra eller dålig. Den var nog både och.
Gav mig sen iväg till marabouparken för att lapa lite sol. Så himla skönt att bara ligga där och inte göra ett jota. Jag drog med mig syrran dit. Jag hade först bestämt mig för en sällskapsfri helg men det ändrades fort 😊 Mysigt att få umgås med bara syster.
Sen tog jag och syrran ett glas vin på Texas long horn i väntan på vår hämtmat. Sen blev det godis och filmkväll hos syrran. Vi kollade på "En familj" med Meryl Streep och Julia Roberts. Vilken galen film. Jag vet inte om den var bra eller dålig. Den var nog både och.
Igår, lördag, sov jag till tio. Vattnade de stackars pelargonerna på balkongen som ingen brytt sig om på sistone. Sen fyllde jag på mig själv med rejält med vatten och gav mig ut på en löprunda. 8km bidde det. Snart blir det nog dags att testa milen. Skulle gärna göra det ihop med Mange. Han är ju min coach.
När jag kom hem hade jag lite svårt att le pga utmattning 😊 Men efter lite frukost framför tv:n och en dusch kändes det bra igen.
Gav mig sen iväg till marabouparken för att lapa lite sol. Så himla skönt att bara ligga där och inte göra ett jota. Jag drog med mig syrran dit. Jag hade först bestämt mig för en sällskapsfri helg men det ändrades fort 😊 Mysigt att få umgås med bara syster.
När vi hade chillar ett par timmar stack vi till Kista galleria för intensiv shopping i 5 timmar. Tur att de har öppet till kl 21. Jag var i mitt essä och shoppade gärnet.
När jag kom hem åkte Spotify på och jag pysslade lite här hemma. Tackade även JA till dagisplatserna som barnen blivit erbjudna. En sån lättnad. De får börja där vi önskat.
Idag har jag ägnat mig åt städning, musik, solning på balkongen. Ska snart göra mig iordning för att fixa pass hos polisen samt shoppa mat. Kl 16 blir det full rulle i huset igen. 😍
Så här tänker jag nu
Jag är väldigt glad (eller nåt) över att inte behöva vara på jobbet idag. Stämningen är nog inte direkt på topp då det är en del som fått lämna pga övertalighet. Jag är också glad (eller nåt) över att jag inte jobbat på 1,5 år i och med föräldraledighet. Man har ju fått lite distans till jobbet och därför känns det nog inte lika tungt för mig som det gör för de som hade en vanligt arbetsvecka förra veckan.
Inatt hade jag svårt att sova. Ordet arbetslös attackerade mig. Det är inget vackert ord. Det är ju nästan så man skäms över att säga det; - Jag är arbetslös. Hoppas den perioden blir kort.
Idag har jag fått info om Trygghetsrådet. De ska agera stöd och rådgivning när jag söker jobb. Jag har även pratat med företaget som har hand om våra löner, pratat med min chef, kollat upp lite referenser och kollat lite annonser. Det är lika bra att börja fixa lite på en gång.
Men över lag känner jag mig rätt ok. Jag hoppas på att få sova lite bara.
Over and out!
Då var det min tur
Imorse fick jag ett samtal från min chef. Ett samtal som jag nog väntat 10 år på. Blev inkallad till kontoret för att få reda på att jag blivit uppsagd. Uppsagd! Uppsagd herregud!!!! JAG?!?!?! Aaaa, så var det. Förstod redan när chefen ringde vad det handlade om. Men ändå blev jag så chockad när jag såg avtalet ligga där framför mig. Jag skrev på efter att ha fått info om "paketet" jag kommer få. Ska läsa igenom allt noga ikväll eller imorgon. Det gick inte att göra det när jag var på plats på kontoret. Allt kändes så tomt. Jag hade knappt några frågor. Vi satt mest tysta i det lilla rummet. Jag grät en skvätt. Å sen bestämde jag mig för att gå bort till mina kollegor.
Jag dök upp helt oanmäld till min avdelning med en hög papper i handen och mina kollegor förstod på en gång varför jag var där. Jag tror att det bara är jag som blev drabbad på min avdelning. LAS. Sist in först ut. 14 år är ingenting på Telia. Det var lite sorgligt att träffa mina kollegor. Kommer sakna de en massa. Men det kändes bra att träffa de och prata av sig lite.
Jag har nu bestämt att se detta som en ny utmaning i livet. En spark i baken. Efter 14 år är det dags att vidga sina vyer. Det löser sig. Eller hur? Önska mig lycka till!
