Kudde
Kalle har kommit på att min mage funkar bra som armstöd.
Romantiskt dravel
En sån här påse skulle jag gärna vilja ha till mina matlådor. Men så är det det där med texten. Vaddå ”kryddat med kärlek”? Jag brukar krydda med salt och peppar. Nä, om jag ska köpa en sån här påse så får den allt se till att vara utan text. Det behöver inte ens stå hemlagat eller matlåda på den. Jag är nog rätt medveten om vad jag har med i min kasse.
Lite likadant känner jag för ”Fånga Dagen-skyltar”. Ett budskap jag inte riktigt kan ta till mig. Hur känner man sig när man har ”fångat dagen”? Om jag går och lägger mig en onsdagkväll så kan jag känna mig nöjd med dagen. Jag har kanske haft en trevlig dag. Innebär det då att jag har fångat den? Även fast jag var tvungen att ta hand om disk och tvätt?
Nä, jag är nog mer för konkreta budskap. Som den här skylten. Den kanske man skulle ta och sätta upp på väggen i vardagsrummet. Tydlig och lätt att följa, i alla lägen. (Även fast det står på gammelsvenska.)
Mina BFF
Ett maratonlopp om dagen
Hittills känner jag mig rätt så nöjd med min graviditet. Jag är tacksam över att jag fortfarande kan sova på nätterna. Att jag fortfarande orkar leka och ta hand om Kalle. Har hyfsat med energi så jag överlever dagen.
MEN att ta sig till jobbet varje morgon känns som ett maratonlopp. Jag hinner inte gå många meter innan det börjar röra om i magen. Sammandragningar och mystiska småsmärtor. Går jag för fort så säger kroppen ifrån på en gång. Så jag har en maxhastighet som en snigel. När jag väl kommer fram till stationen är det dags att bestiga Mount Everest. Dvs gå upp för trapporna till plattformen. Jag flåsar och frustar som ett vilddjur. Ibland blir jag helt yr när jag väl tagit mig upp. Att få sätta sig på tåget är som den bästa belöning man kan tänka sig. Sen får jag vila i 25 minuter på tåget innan det är dags att kliva av och ta sig till kontoret. Samma procedur även här. Men när jag kommer fram till trapporna på jobbet så måste jag nu även ta hjälp av ledstången och liksom häva mig upp.
Får ofta kommentarer på mornarna; - Oj, va du ser trött ut!?
- Jaa, vem gör inte det efter ett maratonlopp.
Veckan som gått
Vardagen är ju här igen med allt vad det innebär. Tiden går verkligen fort då. Därför kändes det skönt med en helg ute vid stugan med lagom mycket inplanerat. Vi åkte i fredagseftermiddag och kom fram vid 17-tiden. Kokade ihop en snabb middag och sen åkte vi ut i skogen (som vanligt) för att leta svamp.
På lördagen hade vi planerat dejt med mina föräldrar. Vi skulle åka ångbåt till Taxinge slott. Fika i mängder och sen ta ångtåget tillbaka till Mariefred. Det blev en mysig dag. Kalle tyckte det var spännande när tåget tutade men när båten tutade var det allt annat än kul. Tur då att man kunde trösta sig med en ask hallon.
Söndagen bjöd ju bara på regn, regn, regn! Men man kan ha kul ändå. Vi bjöd över Manges kusin med familj på pizza. Det var jättetrevligt och barnen var helt crazy. Tänk att 3 små barn kan låta så mycket. Ett tag tänkte jag att snart kommer grannarna och klagar. 2 timmars stutsande i golvet kan väl lätt väcka viss irritation hos de flesta ;)
Förra veckan hade vi som bekant inskolning på nya förskolan. Det har gått bra för Kalle förutom en konstig lämning vid första lämningstillfället. Men nu lämnar vi på ”vårt sätt” så då funkar det bra. Jag hoppas man får möjlighet att utvärdera inskolningen så man kan klaga lite.
Denna vecka går Kalle korta dagar så jag ska hämta redan kl. 15 varje dag. Det är så himla mysigt att få hämta. När Kalle får syn på mig och skiner upp som en sol. Springer fram och kramas. Priceless!
Collage
Om bara…
…mobilappen hade fungerat under semestern så hade jag kunnat blogga om:
- Stugan
- Kantareller och blåbär
- Flytvästar
- Mariefred
- Rättviksglass
- Färska kräftor
- Spik i foten
- Badande mobiltelefon
- En brinnande bastu
- Astrid Lindgrens värld och Emilstrump
- Gröna Lund
- Middag på tu man hand
- Växande mage
- Kalles 2-årsdag
- Paj
- M.m.
Men eftersom att blogg.se´s mobilapp inte fungerat så har det istället varit tvärdött på bloggen.
Men nu är jag kanske tillbaka :)
