Min och barnens blogg

I lördags hade vi stor tjejmiddag på Restaurang "Bara Vi" på Skånegatan. Middagen hade ett tema, vi skulle gå igenom hur år 2008 var. Det var en mycket trevlig middag och alla tog det hela på största allvar. Flera timmar tog det att gå igenom hela året. Mycket kul. Men det höll på att gå åt skogen.

I fredags förberedde jag inför middagen genom att skriva ut dokument på de olika kategorierna vi skulle gå igenom. Typ Årets fest, Årets middag, Årets händelse osv. (Alla skulle fylla i sina upplevelser genom året som gått.) Jag la ner utskrifterna i ett stort vitt kuvert. Sen tog jag det stora vita kuvertet och åkte till Sumpan. Jag mötte Magnus på Gusto för en After Work drink. Sen gick vi till ICA för att handla lite mat (båda lite extra glada efter våra drinkar). Jag la ner det stora vita kuvertet i matkorgen. När vi kom till kassan var det dags för lite effektivisering. Så Magnus fick ta och betala för maten samtidigt som jag gick och hämtade ut ett paket från ELLOS. Snabbt och effektivt. Sen gick vi hem och hade fredag. På lördag fixade jag nytt pass och shoppade lite på MixIT. När jag kom hem började jag städa. Efter ett tag insåg jag att jag inte kunde hitta det stora vita kuvertet någonstans. Sen slog det mig att det måste ha legat kvar i matkorgen på ICA. Jag kastade på mig kläderna och stack iväg till ICA men de hade inte hittat något stort vitt kuvert. Så det blev bara för mig att åka till jobbet och skriva ut dokumenten på nytt. Den timmen hade jag hellre gjort något roligare med. Men, men... det löste sig tillslut och det är ju huvudsaken.

I lördags var ju Maria och Rickard hos oss. Som jag skrev tidigare drack vi en del och det gav resultat. Maria gjorde och sa så roliga och skumma saker så vi skrattade en massa. En sak som hon sa har fastnat i min hjärna. Jag ville föreviga dessa ord här på bloggen i fall jag skulle glömma dem någon gång. Som från ingenstans började Maria rabbla en lite ramsa, den gick så här: Alexander är en salamander som bor i Malexander.

Maria försökte även att skriva ner denna lilla dikt men det gick inte så bra, tur att vi andra hade så bra minne att vi kom ihåg den :)

Varsel och sparkrav är livets melodi just nu. Överallt varslas det och folk förlorar pengar hit och dit. Kollade på nyheterna igår där de intervjuvade en arab som förra året hade tjänat ihop 6 miljoner på börsen. Igår hade han förlorat det mesta, han hade ca 250.000kr kvar. Man kan ju undra varför han inte drog sig ur när han hade t.ex. 3 miljoner kvar. Men det fick man aldrig reda på. Mannen hade i alla fall inga som helst problem att ta livet av sig om det skulle bli den enda utvägen för hans del. Konstig inställning till livet vissa har.

Här på mitt jobb hade vi möte idag då vi fick info om att vi måste spara, spara, spara. Detta ska gå till genom att man inte får resa så mycket, alla möten ska hållas på telefon, man får inte beställa datorer eller mobiltelefoner om det inte är något som gått sönder. Hos oss reser ingen, alla möten är redan över telefon och vi har inga nya datorer eller mobiltelefoner. Ändå ska alla dra sitt strå till stacken och sänka kostnaderna med 10%. Jag föreslog att vi tar bort frukten och att vi börjar ta med oss eget toapapper hit. Vad annars kan vi göra? :) Det var nog ingen som nappade på min idé, undrar varför, haha!

I helgen har vi haft fint besök av kusin Maria och Rickard.

Jag mötte Maria på Gullmars i fredags. Vi åkte direkt till Nacka Forum för att kika lite på nya centrumet där. De har haft öppet ett tag men jag har inte haft "vägarna förbi" tidigare. Det var ett jättekul centrum och det var lite nostalgiskt att gå runt i den gamla delen. Jag hängde ju där rätt så mycket på den tiden då jag jobbade i Nacka Strand.

På kvällen gick vi ut och käkade med Magnus och Rickard i Sumpan. Sen spelade vi Buzz.

På lördag löste vi Melodikrysset och sen åkte vi till Cosmonova och kollade på filmen "Deep Sea". Den var inte så vacker som jag hade väntat mig så jag var lite besviken. Men jag fick i alla fall se en intressant fisk, Klumpfisk. Cool va?

På kvällen var det dags för mig och Magnus att bjuda herrskapet på 3-rätters hemlagat. Förrätten var en Tonato. Först skulle man göra som en sorts majonnäs. Det gick inte. Tillslut var vi tvungna att ta hjälp av Rickard. Till varmrätt bjöd vi på Mammas skagensoppa och till efterrätt blev det Lingon- och punschparfait. Jag gillade inte efterrätten, men det gjorde de andra. Efter maten spelade vi Orangino och sen blev vi jättefulla. Vid 4-tiden tyckte jag det var dags att gå och sova men först körde vi lite rockring, hahah!

Igår var det inte så mycket som uträttades på Järnvägsgatan. Vi låg mest på soffan och kollade på TV. Vi kollade på filmen Gomorra. Texten var på engelska och skriven i vitt så ibland såg man den inte alls. Dessutom pratade de som himla fort i filmen. Vi fattade ingenting, så den var inte så bra.

Jodå, konserten var faktiskt bra. Inte jättebra, men bättre än jag hade förväntat mig. Jag tycker Oasis känns som urtypen för hur en britt ser ut. Antingen är de fotbollshuliganer eller så är de som Oasis. Min syn på engelsmän är att de heller inte är så värst roliga människor. Å det stämde bra in på Oasis. Liam stod och sjöng med händerna i jackfickorna och hans posé påminde om en bajsat-på-sig-posé. Runt halsen hade han en halsduk, det måste ha varit varmt. Noel kändes som en mer ödmjuk person och hans röst är renare än Liams. Även fast jag gillar Liams röst också.

Ibland blev det väldigt mycket dötid mellan låtarna. Emellanåt dog hela Globen, knäpptyst, det är så pinsamt tycker jag. Men jag tror det är viktigt att bandet engagerar sig i publiken för att få igång den. Oasis mumlade mest bara. Deras engelska var så otydlig så det var ingen som förstod dem, haha! Det var kul när Liam frågade om det var någon på plats som var från England. Då vrålade mer än halva Globen. Många engelsmän där tydligen ;)

Oasis får 3 stjärnor av 5 möjliga

Förbandet var Caesars. Jessica tyckte det var lite jobbigt att lyssna på dem. När hon var 18 år raggade hon nämligen på sångaren i Caesars. Jessica, du kan väl skriva i kommentarsfältet hur det hela gick till? Hihihi

Här kommer veckans fredagslåt

Klicka här

I fredags var jag och Magnus och åt på Libaneze i Sumpan. Det var Magnus första besök på en libanesisk restaurang.

- Hur gör man, frågade Magnus

- Du ska äta det, svarade jag

Det smakade mycket bra. Men när vi skulle hugga in på grillspetten så var inte kycklingen riktigt färdig. Så vi lämnade tillbaks kycklingen så den fick grillas på lite till. Vi tror, som plåster på såren, att de drog av ca 150kr på vår nota p.g.a detta för vi behövde inte betala för grappa, te eller kaffe. Det var ju snällt av dem. Mitt te var väldigt annorlunda. Det var varmt vatten i ett glas fullproppat med färsk mynta. Det smakade som en varm, alkoholfri Mojito. Med lite socker i så var det riktigt drickbart.

Benjamin Button´s otroliga liv - Filmen påminner en gnutta om Steka gröna tomater och Forrest Gump. En kvinna läser ur Benjamins dagbok och får på så sätt ta del av hans liv. Benjamin föds ju som gammal och blir yngre för varje år som går, utseendemässigt alltså. Jag tycker synd om Benjamin i stort sett genom hela filmen. Det är inget lätt liv han lever direkt. Men han har ju å andra sidan inget att jämföra med. När han är i 40-års åldern kan man pusta ut ett tag, då är han så himla snygg ;)

Cirkus Cirkör - Som en Cirkus utan djur, med duktiga akrobater och ballerinor. Föreställningen hade även en story. En story som jag inte förstod. En tjej står på scenen och plötsligt ramlar hennes hjärta ut. Hon bär runt på sitt hjärta genom hela föreställningen och med tiden så växer hjärtat. Tillslut är hjärtat så stort att hon inte kan bära det längre. Hon släpar fram det längst golvet och gör cirkus konster på hjärtat. Man ska kanske inte haka upp sig så mycket på storyn. Det gäller väl att man tänker "outside the box".

Den karaktären som jag tyckte bäst om hette Julia P. En gammal avdankad ballerina med sned rygg.

Kan jag då tänka mig att kolla på Cirkus Cirkör igen?

Ja, absolut. Flum flum "is my cup of tea"

Jag har gått på en reklam stenhårt. Det är reklamen för Actimel yoghurt shot. Jag inbillar mig att jag verkligen känner hur det lenar magen och liksom baddar in magsäcken som i mjuk bomull eller dun. Jag inbillar mig att magen blir mjuk och glad och att shotten håller mig frisk. För om magen är frisk blir resten av kroppen glad.

Magnus kan inte förstå varför jag måste köpa dessa små shottar för de är ganska så dyra. Fyra stycken för 22.50 på Konsum. (Pyttesmå är de ju också.) Magnus tycker det borde funka lika bra att inbilla sig saker med en vanlig yoghurt som kostar 15kr per liter. Jag håller faktiskt med honom, men jag är såld. Actimel har lyckats. Grattis Actimel!