Gårdagen gör sig påmind
Igår hade jag en händelserik dag.
Till att börja med drog jag på mig en gravidåkomma som man inte pratar högt om. Jag och åkomman jobbade bara halvdag igår för jag hade bokat in mig hos en sjukgymnast i Hallonbergen för att få lite info om vad man kan göra om man drabbas av t.ex ryggvärk och foglossning. Vi var var 7 gravida i en ring som gjorde lite mystiska övningar och fick lite tips från sjukgymnasten.
Efter "kursen" hade jag bestämt mig för att jag och åkomman skulle promenera hem. Jag hade århundradets sämsta skor på mig. Så när jag kom hem kunde jag inte gå normalt på fötterna. Jag kunde bara belasta utsidan av fötterna för det värkte så.
En sak som var positiv var att jag lyckades bli av med åkomman när jag kom hem. Vilken lättnad! I samma veva hörde Magnus av sig och frågade om jag ville cykla en sväng samtidigt som han joggade. Det tyckte jag lät som en jättebra idé - premiärtur på cykeln. Det började väldigt lugnt och stillsamt då jag cyklade i Magnus jogg-tempo. Men sen drog jag iväg på egna äventyr och kämpade på. När jag kom hem var jag rätt så slut men nöjd. På kvällen var jag lite snäll mot mina fötter och lät de ta ett skönt bad.
Resten av kvällen bjöd på matlagning, dammsugning, tvättning, diskning och "True Blood" på SVT Play.
Imorse när jag vaknade hade jag stora problem att ta mig upp ur sängen. Kan fortfarande inte gå normalt på fötterna och det känns som att jag fortfarande har cykelsadeln kvar på baken. Åkomman däremot är ett minne blott - tack å lov :D
Så ser ni nån som tar sig fram som en hjulbent grottmänniska idag så är det troligvis jag.
Till att börja med drog jag på mig en gravidåkomma som man inte pratar högt om. Jag och åkomman jobbade bara halvdag igår för jag hade bokat in mig hos en sjukgymnast i Hallonbergen för att få lite info om vad man kan göra om man drabbas av t.ex ryggvärk och foglossning. Vi var var 7 gravida i en ring som gjorde lite mystiska övningar och fick lite tips från sjukgymnasten.
Efter "kursen" hade jag bestämt mig för att jag och åkomman skulle promenera hem. Jag hade århundradets sämsta skor på mig. Så när jag kom hem kunde jag inte gå normalt på fötterna. Jag kunde bara belasta utsidan av fötterna för det värkte så.
En sak som var positiv var att jag lyckades bli av med åkomman när jag kom hem. Vilken lättnad! I samma veva hörde Magnus av sig och frågade om jag ville cykla en sväng samtidigt som han joggade. Det tyckte jag lät som en jättebra idé - premiärtur på cykeln. Det började väldigt lugnt och stillsamt då jag cyklade i Magnus jogg-tempo. Men sen drog jag iväg på egna äventyr och kämpade på. När jag kom hem var jag rätt så slut men nöjd. På kvällen var jag lite snäll mot mina fötter och lät de ta ett skönt bad.
Resten av kvällen bjöd på matlagning, dammsugning, tvättning, diskning och "True Blood" på SVT Play.
Imorse när jag vaknade hade jag stora problem att ta mig upp ur sängen. Kan fortfarande inte gå normalt på fötterna och det känns som att jag fortfarande har cykelsadeln kvar på baken. Åkomman däremot är ett minne blott - tack å lov :D
Så ser ni nån som tar sig fram som en hjulbent grottmänniska idag så är det troligvis jag.
Kommentarer
Postat av: Cilla
Hahaha, du är väl för söt!! ♥ ♥
Postat av: Annelie
=) roligt inlägg
Postat av: Karolina
hahaha....
(skrattar väldigt tyst, för jag sitter på biblo och smygsurfar bredvid alla andra ambitiösa...)
Trackback