Träningsskryta är OK
Vi svenskar är ju lite blygsamma av oss och det är ju inte OK att gå runt och skryta om bra saker som man åstadkommit här i livet. Men en sak som jag tycker man får skryta en massa om det är när man varit duktig och tränat. Igår var jag duktig och tränade. Boxningen med Annelie var inställd (bestämdes tidigare i veckan) så jag såg framför mig hur jag låg på soffan och jäste. Jag skulle precis gå in i köket för att poppa en kastrull popcorn när telefonen ringde. Det var min mentale träningscoach Mange Bostedt som ringde och föreslog att vi skulle gå ut och springa. OK, svarade jag!!!
Å shit va jag vara nära döden efter den springrundan. Vi sprang inte så långt egentligen, 3 km ungefär. Jag var klar att ge upp redan efter 1 km. Men Mange peppade mig och hejade på så då fortsatte jag kämpa. Sen kunde jag med gott samvete återgå till min slappkväll i soffan.
åhhh, vad duktig du är!!
Va duktig du e!! Själv jäste ja... :-S är väl inte helt nöjd me de! Men ja behövde verkligen komma ut i lördags....
herregud va bra.. 3 kilometer är ju aslångt!!!
Åhh vad duktig du var! Jag tycker det låter himla långt jag. Jag ska nog ut kväll och ta mig en runda med Deema. Hon verkar helt oberörd där hon springer bredvid mig, mendans jag flåsar som om jag håller på att dö. =D
You go girl! :-)
Deema och Magnus verkar vara ganska lika när det gäller joggningen.
